dagens; adjö
9 Nov 19:30
Nu räcker det. Spiralen har nått sin ändpunkt – utrymmet är fyllt. Kanske bor jag någon annanstans i framtiden, kanske inte. Tänk dig bombastisk musik och sorglösa serpentiner i fler färger än mormors blommiga gardiner. Eller bara pianoplink. Eller tystnad.
Jag bockar djupt till dig fina människa. Till dig som är ful vill jag säga att det är okej; jag är anskrämligt ohygglig från tid till annan. Inifrån ut.
.
kärlek;